Historia

Kolbäcks Gästgivaregård är belägen vid Herrevad, intill Kolbäcksån. Platsens historia börjar redan på forntiden, då det är ett vadställe över den stora Kolbäcksån.
Före Strömsholms kanals anläggande år 1795, var det vid Gästgiveriet en fors, Kolbäcksforsen benämd i gamla kartor. Den hade en fallhöjd om c:a 2 alnar, vilket i dagens mått är ca. 1 meter. I tidigt skede byggdes en bro över här, bron är känd redan under medeltiden. År 1251 utkämpades ett slag just vid Herwadzbroo mellan Birger Jarls män och en här av folkungar. Birger Jarl gick segrande ur striden, och befäste därmed sin makt i riket och kom därmed att skapa det Sverige som vi i dag bebor. 

 

Gästgiverierna i Sverige daterar sig  långt tillbaka i tiden, närmare bestämt till år 1279. Detta var det år då Magnus Ladulås, i Alsnö stadga, förbjöd våldgästning hos bönderna och att gäststugor skulle uppföras utefter landsvägarna.

Den 31 Augusti 1561 utfärdar kung Erik XIV en förordning om skjuts- och gästgivareorganisationerna. Där stadgas att gästgiverier skall anläggas med ett avstånd på en och en halv mil. Där skall resenärer erbjudas mat och logi mot betalning. Man skulle också byta trötta och hungriga hästar mot nya och utvilade för den fortsatta färden. Bönderna i trakten ålades att alltid stå beredda att låna ut hästar till den som det önskade. Det första kända dokumentet om gästgiveriet i Kolbäck daterar sig till år 1670 då en Henrik Mattson driver "Kohlbäcks Kroug". Landsvägen gick över gårdsplanen, det som idag är parkeringen. Placeringen av Gästgiveriet var strategisk utmed landsvägen och Herrevadsbro. Under 1600-1900-talet har många av historiens makt- och kulturpersonligheter gästat här på sina resor genom Sverige.

 

I en RESOLUTION från Kongligt majestät från 1725 , riktat till resande och gästgivare, ondgör sig kung Fredrik 1:e över :
"Kongl. maj:t hafwer med största missnöje försport/ huruledes en och en annan gång stora olyckor och slagsmål och derpå följande dråp på landswägarne och allmänne wägarne sig deraf tilldraga/ att en del af
gemene man och andre wägfarande/ innan de resa från kiöpstäderna eller de under wägen belägne krogar/ sig med öhl och brännvin således öfwerlasta/ at andra under sine rätta resor stadde/ ofta blifwa genom ett owårdsamt och öfwerdådigt kiörande och ridande/ särdeles om nattetid och då mörkt är/ förolämpade och hindrade/ at på wägen komma dem wäl förbi/ hwarmedelst och under tiden buller och kif och trätor/ samt seder och swordomar/ ja omsider slagsmål och dråp förorsakas/ som beklagligen det ena exempel efter det andra klarligen å daga ligger"

Har det hänt så mycket under de snart 300 år som förflutit sedan Fredrik I hade dessa funderingar? Hur som helst, intressant läsning.

 

Lördag den 25 :e oktober 1766: Den danska prinsessan Sofia Magdalena, på väg från Helsingborg till Stockholm med kronprins Gustaf III stannar till vid gästgiveriet i Kolbäck för byte av hästar. "Vid Kohlbecks gästgifvaregård, där ombyte af hästar skedde, woro alla fönstren illuminerade, förutan at allmogen til et stort antal woro deromkring öfweralt ställde med brinnande blåss. Hennes Kongl. Höghet , som icke mindre där, än på andre ställen i detta län, blifwit wid förbiresan af ridderskapet och adelen, samt prästerståndet underdåningt lyckönskad, begaf sig nu på resan härifrån kl. 7 om aftonen till Westerås stad." (Notis i Inrikes tidningar i october 1766).
Kronprinssen hade under tiden tagit en avstickare till Strömsholm för att kolla in slottet, ta en kopp kaffe, undersöka stallarna och hästarna, bl.a. nyanlända Algeriska hästar, vilka han starkt gillade. Senare anslöt han sig till sin prinsessa i Westerås för nattkvarter. Kronprinsparet gifte sig sedan i Stockholm 4 nov. 1766. Olof von Dalin skrev en dikt till grevinnan Piper på Engsö under en vistelse på Gästgiveriet vid mitten på 1700 talet, samt även Carl-Michael Bellman övernattade här på sin resa från Stockholm till Gustav III på Kungsörs kungsgård. En annan gäst har varit den berömde skalden Erik Gustaf Geijer. Den ökände tjuven Lasse-Maja fördes till ting i Kolbäck under förra hälften av 1800 talet, när tingsrätten var förlagd på Gästgiveriet under århundradena fram till 1894 , då nya tingshuset stod klart på grannfastigheten. Även Kolbäcks polisstation var inhyst på Gästgiveriet fram till mitten av 1950 talet. Polistationen var belägen i västra flygeln,På gaveln mot ån var ingång till polisen och två tjänsterum fanns där. Där verkade landsfiskal Ossian Gråberg åren 1932 - 1951. Han och hans familj bodde även i samma hus, som inreddes 1932 för familjen som tjänstebostad.

Idag är hästarna borta och har ersatts av hästkrafter, men resenärernas behov är desamma som 1670. Maria Lang skrev på 1970-talet en deckare med handlingen förlagd till Kolbäcks Gästgivaregård. Titeln på boken är: "Vem Väntar På Värdshuset". Releasepartyt hölls här 1972 med många av tidens kulturpersonligheter närvarande.

Många är gästgivarna som avlöst varandra genom århundradena. De senaste är gästgivarparet Jarmo och Marianne Koskela som drivit gästgiveriet sedan 2005.